Min treåring är ett språkgeni. Hon uppfinner nya ord (musikpinne = mikrofon), överraskar med oväntade formuleringar (schyssta pissmyror), och kan vara poetisk utan att det låter fånigt (varför lyser mörkret så svagt?). Barn sopar mattan med oss copysar som försöker och försöker. Dags att leka mer, jobba mindre?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar